Igår var jag på föräldra kurs, efter jobbet åkte jag och mina sambo in till stan, vi var ute i väldigt god tid, det gillar jag. Vi tåg tunnelbanan från Universitetet, bytte linje vid T-centralen för att till sist gå av på medborgarplatsen. Vi var lite hungriga så vi knallade in på Cozy som jag inte tycker är så Cozy. En stor chesseburgare stod på menyn så jag beställde en sådan. Medans vi satt där och väntade på maten tittade jag ut och såg på alla människor som gick, cyklade eller åkte bil, vart är ni alla på väg? Min blick fastnade på en man som satt i en port på andra sidan gatan och jag kunde inte låta bli att undra hur han hamnade där. Vad var det som gick snett, vilket öde väntar honom? Ärligt talat tror jag inte att han skiljer sig så mycket från alla andra som jag sett ute på gatan. Vägen från hans plats till mannen som passerar honom är nog bara lång åt en hållet, varför är vägen ner alltid snabbare än vägen upp? Samtidigt fick han situation mig att tänka, vad är det som är viktigt i livet, hur blir man en fri varelse, går det? Mannen i porten är en förlorad själ som tappat styrfarten, som trillat mellan stolarna, som inte passar in i vårt samhälle. Varför låter vi det hända, varför reagerar ingen på att han sitter där? Medmänniskor borde fångat denna individ när han föll och dämpat fallet. Lätt att säga, svårt att göra skulle jag tro, men ett engagemang borde räddat honom från att falla riktigt så långt.
Inget ont om V70, det är säkert många som älskar den bilen, jag är inte en av dessa. Var och provkörde en Accord Tourer i helgen och jag säger bara fy fasen vilken fin bil. Inga kända fel på dom, det enda man behöver tänka på är service då och då. När man kör bilen blir man glad, den ligger fint på vägen utan att kännas som en pansarvagn vilket jag tycker att V7o känns som. Hondan rör sig fint som en ballerina eller något åt det hållet, vilken bil säger jag bara. Får sätta mig och räkna på vad det skulle kunna kosta att köpa en sådan.
Inatt vaknade jag av att min sambo spolade vatten, fattade noll. Visade sig att hon hade ont i magen, samandragningar plus en aktiv lite kille. Hon var arg på honom, jag klappade magen och pratade lugnt med den, det fungerade, han blev lugn som en filbunke. Fin liten kille lyssnar på pappa =). Idag ska jag på föräldrakurs, ska bli skoj, har en mkt duktig barnmorska som föreläser. Längtar efter min son, ska bli så skönt att få hålla, vyssa, krama och klappa på honom.